Etikett: Anders Nilsson

Bokrecension – I varje ångetag: en oscariansk steampunkantologi

 

I varje ångetag
I varje ångetag

En svensk steampunkantologi med hög lägstanivå, utgiven av förlaget Andra Världar. Dessvärre är de riktigt höga topparna också få. Premissen är De Förenade konungarikena Sverige och Norge. Under Oscar II:s styre deltar man i kapplöpningen att kolonisera världen och den industriella utvecklingen har lett till flottor av zeppelinare och andra tekniska landvinningar. Dessutom bubblar det av revolt under ytan. Kvinnor och oliktänkare finner sig inte längre i att kuvas av kyrka och stat.

Det största utropstecknet i samlingen är Jonas Lejon som skrivit den fantastiskt ruggiga historien ”När hundvalpar dör” som lyckas vara både skrämmande och vacker på samma gång med sina artificiella människor och tankar kring vad det är som gör oss mänskliga. Det är alltid spännande att läsa antologier då man i litet format kan få smakprov på ett stort urval författare och jag har utöver Jonas Lejon även hittat några andra guldkorn jag vill titta närmare på. Till exempel Gustaf Hagel som i ”Den smala vägen” skapat en berättelse som förmedlar känslan av att vara del av en mycket större helhet än vad som ryms i novellen. Jag blir nyfiken och skulle gärna läsa mer. David Hegardt har i ”Stadens saknad” skrivit en  blandning av kriminalare och skräckhistoria med robotar och demoner som känns lite som en mörkare variant av Sherlock Holmes. Snygg retrokänsla. Pernilla Lindgren använder i novellen ”Bångstyrig” ett språk som jag tycker är väldigt trivsamt och gärna läser mer av. Lite för många och korta perspektivbyten i novellen bara.

Samtliga författare gör ett gediget arbete och skriver mycket bra, om än med vissa språkliga småmissar här och var. Jag kan nog i varje enskilt fall lyfta fram övervägande positiva aspekter. Det som dessvärre får mig att bli lite lätt uttråkad är det faktum att ett flertal berättelser känns som en variant på samma tema. Det är höga hattar och korsetter, det är lite mackapärer och mysterier och så lite (eller mycket) romantik på det. Man har ansträngt sig så för att sälja in att det rör sig om steampunk att berättelserna ibland hamnar i skymundan. Och vissa berättar genom återblickar istället för gestaltning vilket blir mindre spännande. Dessutom så är jag kanske helt fel läsare när det gäller romantik men det kan ju inte författarna hjälpa. När då romantiken dominerar berättelsen gäspar jag, men gillar du Jane Austen så kanske en variant med gotiska inslag och zeppelinare vore något att prova?

Är du nyfiken på svensk fantastik och steampunk kan jag absolut rekommendera boken som ett axplock av lovande författare och en godkänd förmedling av vad genren innebär. Dessutom bevisar man att steampunk fungerar alldeles utmärkt i ett ”oscarianskt” sammanhang.

Betyg [6/10] Bumlingar.

Boken finns bl.a. att köpa på Adlibris och CDON.COM.