Kategori: Författande

Inlägg som rör bokserien Serahema Saporium

16 juni, 2015

Andra världars bokmässa i Ljungby var en fröjd

Den här bilden har jag stulit av Tina som köpte båda mina böcker. Hoppas det är OK Tina? Annars får du snacka med min presschef, varulven.

Jag har sett fram emot den här lördagen länge då jag äntligen skulle få träffa några av de människor från fantastikscenen som jag hittills endast har ”umgåtts med” via Facebook. Att dessutom få vara ute och göra reklam för mina böcker ”De rotlösa och ”Bäraren” är alltid kul. När försäljningen sedan gick riktigt hyfsat blev det en uppskattad bonus. Från början skulle jag ju även åka till Archipelacon i slutet av juni men min utmattningsdepression har fått mig att inse att det skulle bli övermäktigt. En endagsmässa däremot gick finfint.

Niklas Krog förärade mig med ett inköp

Dessvärre sprack min plan att gå runt och prata med alla utställare, men jag hann kanske med en tredjedel åtminstone? Er andra hoppas jag få fler chanser att prata med. Jag tenderar nämligen att hamna lite i zonen när jag säljer böcker och gör mitt bästa för att övertyga besökare om att investera i min bokserie ”Serahema Saporium”. Plötsligt var hela dagen slut och jag hade inte alls hunnit mingla runt som jag ville. Extra roligt var att min första köpare var fantastikpionjären Niklas Krog, vars böcker inspirerat mig att själv våga satsa på mitt författarskap.

Min placering var rätt optimal och gav mig god exponering fast man hade satt mig under ett glastak med den illvilliga förhoppningen att jag skulle svettas i min varulvsdräkt. Nu åkte den bara på för lite fotografering och den outfit jag egentligen tänkt mig (se bild nedan) fick bantas lite. Låt mig säga så här: det var inte optimalt med svarta skinnbrallor och det gick åt mycket vatten även utan komplett utstyrsel!

Varulvsbilden har jag norpat från förlagskollegan Ylva Lee Lindell som var där och sålde sina böcker Eldbunden och Skogsblod. Jag lyckades lura ur henne ett så här stort leende (inte så svårt).

Till min glädje valde många att köpa båda böckerna och en av dem var glada Tina som inte ville ha någon påse utan insisterade på att bära runt böckerna och skylta med dem. Härligt initiativ och jag tackar för förtroendet. Hoppas du gillar böckerna Tina!

Ett stort tack till gänget på Andra världar, Anna, Aengeln och Jakkin. Ni hade ordnat ett grymt bra arrangemang och vi hade dessutom mycket trevligt på pizzerian efteråt. Nu ser jag fram emot en lugn skön sommar där jag ska putsa lite på noveller och någon roman, men framför allt vila upp mig inför augusti då jag ska börja arbeta igen. Och inte minst, besöka Confuse i Linköping. Kanske vi ses där?

2 juni, 2015

Fantastik och homoerotik

Redan de gamla grekerna …

För ett tag sedan hade jag en diskussion om stereotyper med Katja på bokbloggen Bokhuset, alltihop sprunget ur hennes recension av min bok Bäraren. Jag har sedan dess tänkt mycket på det där och hur patriarkala och religiösa ideal styr vår värld och både direkt och indirekt våra tankar.

Själv anser jag att något av det allra viktigaste här i livet är att vi älskar och tar hand om varandra, oavsett kön, ras och nationell tillhörighet. En del människor verkar ta så illa vid sig av homosexualitet att de öppet visar sitt förakt genom ord eller våldshandlingar. Kanske till och med dråp eller mord. Även om jag själv så vitt jag kan minnas alltid tyckt att homosexualitet är helt normalt skäms jag att erkänna att jag i filmer och tv-serier haft lite svårt för kärleksscener emellan män. Kanske för att jag är uppväxt på landet där normer kan vara hårdare? Kanske för att jag normalt inte ser män öppet uttrycka sin kärlek för varandra? Jag är helt enkelt inte van vid detta. Precis som de flesta män har jag däremot inga problem att se kvinnor ha sex med varandra. Hur jämlikt är det? 🙂

TV-serien True Blood har faktisk tränat mig på det där, en serie där man på ett jämlikt sätt visar kärlek mellan samkönade, utan att det i någon större utsträckning anses strida mot normerna i den miljö där det utspelar sig. När jag häromdagen såg ett avsnitt av tv-serien Penny Dreadful slogs jag plötsligt av insikten att den där känslan av, i brist på bättre beskrivning, ”obehag” faktiskt inte infann sig. Två män hade naket passionerat sex och jag såg det för vad det var. En vacker intim beskrivning av samkönad kärlek. Något vi tidigare inte kunnat se i bredare produktioner men i exempelvis tv-serien Spartacus och nyligen i en inte lika vågad variant i säsong två av piratserien Black Sails (även om just den serien annars främst exponerar nakna kvinnokroppar). Den främsta fanbäraren för homoerotik är väl annars mastodontserien Game of Thrones? Kanske fantastiken är lite modigare och helt enkelt vågar ta ut svängarna? Penny Dreadful-avsnittet gav mig i vilket fall en betydelsefull insikt att jag har ändrat mig till det bättre.

Redan innan nämnda Penny Dreadful-avsnitt beslutade jag mig för att göra en manlig karaktär i ett kommande romanprojekt bisexuell. En transvestit fanns där redan och plötsligt föll en olöst del av intrigen klockrent på plats. Om jag är modig nog att ge mig på en sexscen mellan män eller inte återstår att se, men jag tänker utmana mig själv att ta mig utanför de där fördömda hämmande stereotyperna. Även om det sker i små steg. I fantastiken är ju trots allt precis allting möjligt.

(Fast vänta dig inga utopier, jag håller ständigt mörkret i handen …)

22 maj, 2015

Jag ska vara med i en steampunkantologi!

#SteampunkSagor kommer antologin heta och den ges ut av Whip Media med det här supersnygga omslaget. När jag upptäckte den här tävlingen fylldes jag av inspiration och den räckte till två bidrag så jag skickade in båda då det inte fanns någon begränsning där. Däremot var gränsen 15.000 tecken tuff för mig som är van att brodera ut mina berättelser i romanform. Riktigt tuff. Jag fick en del påpekanden av juryn, men dessa kommer jag röja undan tillsammans med redaktören Caroline L Jensen, ofta benämnd Sveriges skräckdrottning. Behöver jag säga att det kommer bli oerhört spännande och kul?

Båda mina bidrag verkar ha gått vidare (yay!) så nu återstår en (hel?) del putsande innan boken kommer ut senare i år, förhoppningsvis innan bokmässan i höst.

4 maj, 2015

Att fånga tankar och sätta dem på pränt

Det är något särskilt när man gläntar på dörren till fantasins värld och får vittring på en berättelse, vare sig det handlar om att skriva en novell eller roman, måla en tavla eller att skriva ett stycke musik. Just då är jag där, närvarande i berättelsen och försöker suga i mig så mycket som möjligt för att sedan efter bästa förmåga förmedla det jag har tagit del av. De flesta av mina berättelser är sprungna ur drömmar, bilder eller tankar som fladdrat förbi. En sådan berättelse är den jag nu i morse skrev klart det första utkastet till. Själva idén har funnits där länge men den behövde mogna och få tid för sig själv. Nu när jag är sjukskriven har jag passat på att utforska vad den egentligen innebar. Skrivit några stycken, tagit det lugnt några dagar, grubblat lite och lagt till.

Ursprungsbilden var enkel. Jag såg framför mig hur två ungdomsgäng möts bland de sönderbombade ruinerna av en stad och strider mot varandra. Inte med vapen eller händer utan med musik. De spelar på olika instrument och ur deras musik skapas magi. Demoner manas fram och krafter släpps loss i en kamp på liv och död. Säkerligen har andra författare utforskat musik som magiform tidigare, men när jag började skrapa på ytan hittade jag en idé om audiomantik som fungerar väldigt bra och plötsligt hade jag min berättelse om två unga systrar, den något äldre Ziya och den puckelryggade Bliz. Tillsammans försöker de överleva och bemästra den värld som skapats ur mänsklighetens sista krig. Ett krig där man slutligen lyckades bomba sönder själva verkligheten och nästintill utplåna mänskligheten på köpet.

Det blev en novell men materialet skulle faktiskt kunna räcka till en hel roman. Fast jag tyckte det fungerade bra även som novell för att utforska konceptet och det känns väldigt bra. Och jag behöver knappast fler bokprojekt om jag säger så. Framtiden får utvisa vad det leder till men kanske den blir ett bidrag i en novelltävling eller så ger jag ut den själv som e-novell. Nu återstår att skicka ut till testläsare som får tycka till innan den får sin definitiva skrud.

27 april, 2015

Intervjuad av Stina Wollter i P4

Foto: Martina Holmberg/Sveriges radio

För en dryg vecka sedan fick jag ett meddelande på Twitter från Stina Wollter som undrade om hennes radioproducent fick kontakta mig. Skojar du? Det visade sig att de sökt på fantasivärld och hamnat på min blogg där de kunde läsa om mitt författande, men även att jag just nu är sjukskriven för utmattningsdepression. Där ser man alltså värdet av att ha en blogg som författarplattform :-).

Igår kväll, strax efter kl 23, var jag alltså med i riksradio i programmet Söndagarna med Stina Wollter och hade ett mycket trevligt samtal med Stina om hur det är att ha psykpunka, men även hur det hänger ihop med mitt skrivande. Kanske jag hellre hade pratat om mina böcker men det här är viktigt för att jag själv ska acceptera mitt tillstånd. Dessutom kanske du som lyssnar kan få en aha-upplevelse och ta tag i din egen situation?

Det farliga med mitt skrivande är nog just verklighetsflykten, att jag glömmer bort att ta hand om mig själv när jag är upptäcktsresande i fantastiska världar. Det som är bra med mitt skrivande är att det har en terapeutisk effekt och att jag kan bearbeta upplevelser och känslor. Spela spratt med mina karaktärer och leva ut sådant som jag skulle bli inlåst för i verkligheten. Få vara både elak och jävlig, men även god och snäll.

Jag är väldigt nöjd med min insats. Hallå, jag var ju med i riksradio! Utan att svamla alltför mycket och min bokserie Serahema Saporium nämndes trots allt lite grand. Du kan lyssna på mitt gästspel i programmet här nedan. Om man lyssnar från början får man även ta del av sjukstugepoeten Cecilia Ekhems fantastiska dikter. Gör det. Olaussons ordination.