Etikett: De rotlösa

Fin recension av ”De rotlösa ”och Olausson reser murar

Ja inte murar mot recensenter alltså, men ikväll har jag murat på min rökugn. (se bild längre ner).

Att i positiva ordalag nämnas i samband med David Eddings, Robert Jordan och George R. R. Martin känns mycket bra och jag kommer definitivt sova gott ikväll. Detta är den första recension av ”De rotlösa” jag får utanför bekantskapskretsen och även om man som författare kanske inte ska läsa recensioner så har jag läst den. Om och om igen som ett litet barn :-). Läs recensionen här på Facebook!

Så över till rökugnen. Den blir lite skev (självklart med flit. Jo jag lovar det ska vara så. Det beror inte alls på bristfällig erfarenhet) men ska nog kunna göra jobbet så småningom. Nästa gång ska jag smäcka dit lite eldfast tegel innan jag avslutar med ett murat tak över ugnen. Vete fasen hur det ska gå till, men det är en del av utmaningen. Och så behöver den såklart en ugnslucka också. Någon som har luckorna till en slaktad vedspis liggande?

Det man ser på bilden är alltså den halvfärdiga rökugnen till höger, vars rostfria rökrör går upp till den grill jag murade i början av sommaren. Uppe på grillen ska ett rökskåp placeras och sedan ska undertecknad experimentera med temperaturer, rökmängd, röktider och allsköns parametrar som kan resultera i vad som helst mellan oätligt och underbart.

 

Rökugn

Att odla sitt varumärke

Boksignering

Ja, hur sjutton gör man det? Fram tills i våras var en av mina största drömmar att få min roman publicerad. Nu när min önskan är uppfylld och jag kan hålla ett fysiskt exemplar av min dröm i handen, vad återstår då? Självklart att fortsätta skriva. Det hade jag gjort även utan bokkontrakt för skrivandet har kommit att bli en viktig del av mig. Faktiskt rena meditationen. Men nu när boken finns, hur når man ut? Får folk att läsa den? Nätet kryllar såklart av tips från inte särskilt kända experter. Lite som tipset hur man blir miljonär – skriv en bok om hur man blir miljonär. Alla kommer köpa den. Fast nu valde jag den underbara genren fantasy. Kanske inte ett kommersiellt genidrag men åtminstone något jag brinner för. Och när jag skriver känner jag magin, hur Berättelsen får liv och söker upp Mig. Klyschigt javisst, men inte desto mindre sant. Förmodligen känner många som skriver just så. (Prova själv, det är lika spännande som att läsa, när din egen berättelse tar över och får liv!) Det de flesta inte berättar är att inspirationen måhända skissar upp coola händelser, karaktärer, ramar och miljöer, men den skriver inte boken. Det gör den envise författarkraken på egen hand.  Med lite tur skulle det räcka. Den fantastiska berättelsen sprids från mun till mun och fler får upp ögonen för den.

Detta återstår såklart att se men förmodligen och sannolikt är det endast hårt arbete, hårt arbete och lite mer hårt arbete som föder framgång. Och kanske en gnutta tur. Eller sjukt bra kontakter. Jag har startat mitt företag med det skumma namnet Bumleby, vilket faktiskt har större baktanke än man kan ana. Den som har tålamod får se. Världen är helt enkelt inte mogen ännu (det vill säga dr Olausson är inte klar att visa sitt monster för omvärlden ännu). Bumleby är min plattform mot omvärlden. En samlingsplats för både min blogg och mitt skapande. Men hur gör man då reklam för sig på en minimal budget? Hur skapar man en hajp? Hade jag fått en krona för varje gång någon rekommenderat mig att söka till Big Brother eller liknande för att bli känd hade jag kunnat köpa, tja åtminstone en pizza. Att ha sex på tv var inte ett alternativ ens när jag var singel så vad göra istället? Kidnappa kungen? Börja slåss med Leif GW Persson? Skulle förmodligen få spö av GW i båda fallen. Och i TV när jag tänker efter så det var klart, viss medial uppmärksamhet skulle det ju ge. Och nu får jag säkert FRA på mig för att jag nämnde kungen (twice).

Tills jag får den där superdupergrymma idén till hur jag ska skapa ett medialt intresse får jag nog nöja mig med att försöka skriva den absolut bästa fantastik jag kan. Och det är ändå trots allt det jag vill. Kändisskap vore katastrofalt för en snubbe som undertecknad, som gärna är social men stundvis vill fly allt och sitta och föreställa sig hur det vore att vara ett träd. Eller en varulv. Eller ett träd som drömmer om att vara varulv…

Tack till dig som faktiskt läste ända ner till den här raden. Som belöning för ditt tålamod kan du, om du vågar, maila till info@bumleby.se och ange ”Smakprov på Bäraren” som rubrik så får du ett smakprov från den just nu icke korrekturlästa eller på något sätt godkända prologen till nästa bok. Fortsättningen på ”De rotlösa”. Tack för din support! Och dela gärna! 🙂

Hmm. Och nu måste jag vänta till i morgon bitti, eller lunch, eller eftermiddag, med att posta det här. Det är nämligen då, enligt statistik, som de flesta kollar Facebook och Twitter (ingen större överraskning där) och någon kanske råkar se det här inlägget. Sånt kan man lära sig av experter på att bygga varumärken.

Jag, författare

Sitter här och lyssnar på nya låten ”Cusp of Eternity ” med Opeth på Spotify (såklart supergrym!) och ägnar mig åt något så narcissistiskt som att läsa min egen bok. Har helt enkelt inte hunnit läsa den tryckta varianten förrän nu. En annan anledning är även den roliga att försäljningen gått så bra att vi nog behöver trycka upp fler exemplar inför bokmässan i September. Och varför då inte ta tillfället i akt att rätta till lite småfel som smugit sig in? Konstigt att en text som jag vridit och vänt på och ansett mig färdig med i tio års tid ändå fortfarande innehåller fel. Man blir helt enkelt hemmablind och en del slinker förbi även den mest nitiske av lektörer. Plus att felen upptäcks lättare i annan font, annan teckenstorlek, på papper osv.

Det verkar som vi fått en monterplats och du hittar Mörkersdottir förlag här på mässan.

Det jag slås av är hur bra jag fortfarande tycker att ”De rotlösa” är. I jantelagens Sverige får man ju inte tycka så, men det så att säga ”skiter” jag i just nu för stunden. Visst, det är inget mästerverk, men det kan man knappast förvänta sig av en debutant. Hoppas jag. Det här är jag verkligen stolt över att ha åstadkommit och känslan att hålla i sin egen första bok är så mäktig. Nu väntar och våndas jag inför eventuella recensioner. Ska man våga läsa dem? Kommer det några över huvud taget? Hittills lyser de med sin frånvaro. Bok nummer två har redan kommit långt på väg och hela bokserien är egentligen redan färdigskriven. Men böckerna är inte i tryck ännu och en ny karaktär dök upp och tar utrymme i en nyskriven rafflande prolog till Serahema Saporium 1:2 – Bäraren. Fortsättningen på ”De rotlösa”. Jag har ingen aning vad det innebär så det är spännande även för mig som har ett stort kontrollbehov.

Att vara författare innebär hittills varken glamour eller feta inbetalningar. Snarare ”bara” att jag fått mer att göra förutom att skriva böckerna. Vilket såklart är fantastiskt spännande och roligt. Nu ska jag odla mitt varumärke och marknadsföra mina alster i den strida ström av titlar som forsar fram. Vilket hittills skapar mer utgifter än inkomster men jag försöker tänka långsiktigt och företrädesvis investera i sådant som kan öka intäkterna på sikt. Det ska bloggas och interageras på sociala medier, samtidigt som jag har ett heltidsjobb att sköta och ska vara en god småbarnsförälder och sambo. Rädd att allt blir en salig röra just nu. Idéer finns det i alla fall gott om men tid och pengar sätter som vanligt begränsningen.Jag har dock en del överraskningar på lut, men de kan dröja lite så jag avslöjar mer när jag har något att visa upp. Semestern räckte som vanligt och väntat inte till men något ska jag väl ha att göra i höst när familjen sover (och jag borde)?

Om du har läst ”De rotlösa” och gillar den så hjälp mig gärna att sprida detta på Facebook, Twitter, Instagram eller kanske rentav genom att prata med folk? 😛
Jag tror, hoppas och känner att ”De rotlösa” har en ärlig chans i konkurrensen men om boken inte syns så finns den inte. Sådan är den krassa verkligheten. Så tack för allt stöd och din support!

Releaseparty för ”De rotlösa”

Boksignering

Slutsålt! Ja, så har jag då haft min första boksignering och jag drämde till med ett rejält releaseparty med ca 100 personer (70 vuxna, 30 barn) hemma i min trädgård. Tack vare fantastiskt väder avlöpte det hela oerhört smärtfritt. För att förhöja stämningen körde vi på ett medeltidstema för både musik och värdfamiljens klädsel. En vapenrock av ylle utanpå linnetunikan var kanske ingen hit, men det såg nog bra ut i alla fall? Min kära sambo Ann-Sofie slet hela veckan med att laga mat och baka kakor men vi fick hjälp från alla möjliga håll och det behövdes för att sno ihop ett kalas av den här kalibern. För att lägga ytterligare anspänningar på mina redan ansträngda nerver beslöt jag mig för att framföra några visor från Serahema. Som ett slags genrep inför bokmässan där jag funderar på att göra samma sak. Enligt plan skulle jag ha testat ljudanläggningen redan under fredagen men det blev på lördagen och jag fick väl inte riktigt till det så förstärkaren distade ur sång o gitarr lite. Men det funkade hyfsat, jag överlevde min självpåtvingade utmaning och inga barn grät. Jag fick till och med applåder så det var nog hyfsat uppskattat. Vi hade även en tipspromenad där vinnaren fick ett exemplar av ”De rotlösa” och som avslutning på kvällen hade jag och mina söner Victor (5,5 år) och Anton (3,5 år) ett riddarspel där de iklädda riddardräkter fick spöa upp sin far som den onde trollkarlen ”Svettkåpa”. Barnen i publiken ville se det hela om och om igen och jag tror vi körde 4-5 föreställningar. Vid det laget flöt jag fram och sögs upp av den torra marken.

En lärdom av spektaklet är att ha en ljudtekniker eller åtminstone öva att spela med mick o stärkare. Fast den främsta lärdomen är nog att kanske ha en standarduppsättning med saker att skriva i pärmen vid signeringen. Fick mer än en bläcka där.

Tack alla som kom! Jag bjöd fler och hade velat bjuda ännu fler, men gudarna vet om vi hade lyckats ro det i hamn. Nu avlöpte allt fint tack vare hjälp från familj och goda vänner. Och jag fick finfina presenter som jag uppskattar väldigt mycket. Blommor, choklad, rödtjut, rosé, , likör, bubbel o whisky, barnteckningar, fint läderhantverk, barbequebok o en riktigt cool liten statyett som skulle kunna föreställa undertecknad efter festen:-P

Tusen tack!

Presentbord

Statyett

De rotlösa – Nu är boken här!

Boklåda - De rotlösa
Boklåda – De rotlösa

Äntligen! Det har varit en lång resa. Oerhört lång rentav, men nu har jag den fysiska produkten i min hand och jäklar vad bra det känns! Det snygga omslaget blev bättre än jag kunnat drömma om, boken doftar härligt av papper och trycksvärta och när jag bläddrar fram till sidan 5 finner jag en karta som jag är mäkta nöjd med. Tjockleken på boken tror jag är väl avvägd som introduktion till min värld Serahema så nu hoppas jag på många läsare som vill ta del av min skapelse. Så vad väntar ni på? Skaffa lite spännande läsning för sommaren. 😉 Länkar till försäljningsställen finns i kolumnen till höger på bloggen.